söndag, september 8

Frön som planteras




Ett meningsfullt liv är inte rikt,
att vara populär, vara högutbildad,
eller vara perfekt.
Det handlar om att vara verklig,
att vara ödmjuk, att kunna dela oss
själva och röra andras liv.









Vi består av en del jord och en del gudomlighet, vilket alkemisterna insåg.
Vi behöver också inse detta.
Vi har fått lära oss att varken guldets "Skönhet" eller dess färg är någonting verkligt. Vi har fått lära oss att känslor är ännu mindre verkliga. De är bara reaktionsmönster som genereras i våra hjärnor som svar på hormonsignaler som våra kroppar sänder ut i situationer när vi upplever hot eller känner begär.
Kärlek. Skönhet. Godhet. Vänskap. Ting som inte anses verkliga och därför inte har någon plats i den materialistiska vetenskapen. Vad som händer när vi tror på detta, liksom när vi tror folk som säger till oss att det inte finns någon mening, är att vi förlorar vår kontakt med det gudomliga - det som man under antiken ibland kallade "den gyllene tråden".
Vi blir svaga.
Kärlek, skönhet, godhet och vänskap är verkliga; de är lika verkliga som regn. Lika verkliga som smör, trä, sten, plutonium och natriumnitrat, eller som saturnus ringar. På medvetandets vardagsnivå är det lätt att förlora detta ur sikte.
Men det som förlorats går att återfinna.
Om obildade människor kan man bland annat säga att de är okunniga, men däremot är de inte "dumma", eftersom de måste lita på sitt minne; de minns sådant som är viktigt. Lärda människor däremot har en tendens att förlora sig i det omfattande kunskapsarkiv som de bär på.


Textstycke ur boken:
"Vägvisaren till himlen"
Eben Alexander, Ptolemy Tompkins







"Gyllene tråden" är länken mellan det där ovan som inte bara gör livet här nere uthärdligt, utan till och med glädjefyllt.
Utan det går vi vilse.
Min historia är en bit av pusslet - ännu en signal från universum och den kärleksfulla Gud som verkar i det om att den dominanta naturvetenskapens och den dominanta religionens tid är förbi, och att en ny förening mellan de bästa, djupaste insikterna inom vetenskap och andlighet kommer att ske.
I boken delar jag med mig av vad andra har lärt mig - antikens filosofer och mystiker, moderna forskare och vanliga människor som jag själv - och det som jag kallar "Himlens gåvor". De gåvorna är de fördelar vi får när vi öppnar oss för den enda stora sanningen som våra föregångare kände till: att det finns en större värld bortom den vi ser omkring oss. Den större världen älskar oss mer än vi någonsin kan föreställa oss, och den har ögonen på oss i vartenda ögonblick och hoppas att vi ska uppfatta de tecken i vår omvärld som visar att den existerar.


Textstycke ur boken:
"Vägvisaren till himlen"
Eben Alexander, Ptolemy Tompkins










Jag anser att mänskligheten har kommit till det mest avgörande stadiet i mysteriet med död och återfödelse. Den västerländska civilisationens utveckling har fört in människorna och vår planet på en väg av förvandling genom initiation, först genom atomvapen och sedan genom miljökrisen - en konfrontation med vår egen dödlighet som inte längre är individuell och personlig, utan transpersonell, kollektiv och planetarisk.
Detta är ingenting som ligger i framtiden. Det händer nu. En ny syn på verkligheten byggs sakta men säkert upp - inte bara hos moderna tänkare, utan hos helt vanliga människor. De har fått en glimt av vilka vi i själva verket är, var vi kommit från och vart vi är på väg, och i likhet med mig söker de efter ett nytt språkbruk och en ny världsåskådning som passar ihop med detta.
Det är inte lätt. Hur ersätter man sin gamla syn på världen med en ny, utan att hamna i kaos? Hur tar man steget från en värld till nästa, utan att riskera att snubbla och falla mellan de båda? Det kräver mod. Mod som jag tror att vi kommer att få om vi ber om det.


Textstycke ur boken:
"Vägvisaren till himlen"
Eben Alexander, Ptolemy Tompkins







Över hela världen har människor upplevelser som är alltifrån överväldigande till skenbart triviala och som förmedlar ett och samma budskap: världen har mening. Högre världar talar till oss, var vi än befinner oss. Det enda vi behöver göra är att lyssna. Liksom jag har andra nyinvigda fått upp ögonen för ett mysterium som är viktigare än alla dispyter mellan olika religioner, mellan religion och vetenskap och mellan tro och ateism. Vi har blivit människor i vars innersta en skadlig spricka har läkt (en spricka som vi kanske inte ens visste att vi hade). Platons och Aristoteles anda förenas i oss. Resultatet är att vi lever i en helt ny värld.


Textstycke ur boken:
"Vägvisaren till himlen"
Eben Alexander, Ptolemy Tompkins








"Jag tror att Shakespear hade rätt när han sade:
"Det finns mer mellan himmel och jord, Horatio,
än någonsin filosofin har drömt om".


Ur boken:
Vägvisaren till himlen
Eben Alexander, Ptolemy Tompkins





Fysiskt talat vet vi att vår planet är illa ute. Men alla vet inte att lösningen på problemet måste vara andligt likaväl som materiell - att vi inte bara måste förändra vårt sätt att leva, utan också reflektera över de tre viktigaste frågor som människor före oss var intelligenta nog att inte glömma. Varför måste vi det? För att det enda sättet att leva lyckligt på jorden är i det himmelska ljuset. Att leva utan himlen är att vara slav under sin egen bortträngda längtan efter den fullkomlighet som bottnar i kunskapen om dess existens. Det är lätt att förstå att den bortträngda längtan har lett till många av de överdrifter som har gjort vår planet till den sargade och hotade plats som den är idag.



Textstycke ur boken:
"Vägvisaren till himlen"
Eben Alexander, Ptolemy Tompkins






***


"Kärlek och omtanke är nödvändigheter och ingen lyx.
Utan dessa kan medmänskligheten inte Överleva"

-Dalai Lama


***





Det som krävs är ärlighet. Det finns många sätt att närma sig sanningen. Men som själve Platon sade så dras likheter till varandra, och därför behöver vi framförallt vara sanna mot oss själva för att kunna finna sanningen, och ärliga när det gäller den godhet och oberäknelighet som vi har i vårt inre. Så olika gestalter som Buddha, Jesus och Einstein är överens om detta. Det som liknar vartannat förstår vartannat. Universum bygger på kärlek, men om vi saknar kärlek inom oss, kommer universum att förbli stängd för oss. Vi kommer att tillbringa hela livet med att triumferande hävda att den andliga världen inte finns, eftersom vi misslyckats med att väcka kärleken inom oss, den enda kärlek som kan synliggöra detta uppenbara faktum för oss. Det går inte att finna sanningen om man är oärlig. Det går inte att nå dit om man ljuger för sig själv eller för andra. Man kan inte komma med bara en ytlig strimla av sig själv och lämna sitt större, djupare jag. Om du vill se hela himmelriket, måste du ta med hela dig själv - eller stanna hemma.



Textstycke ur boken:
"Vägvisaren till himlen"
Eben Alexander, Ptolemy Tompkins






Du är inte den du tror.
Du är någonting mycket större.
Men för att bli ett större väsen
måste du vara död för den enkla
jordiska varelse som du är nu.
Dessutom måste du bli en himmelsk
varelse.
Är du redo?







***


Hat kan döda den som hatar
men bara kärlek kan döda
själva hatet.


@petersvardsmyr


***





VAD HÄNDER NÄR VI DÖMER ANDRA?


"Själen tenderar alltid att döma andra efter vad den tycker om sig själv"

-Giacomo Leopardi


Skadan som dömandet kan orsaka är något vi måste tänka på och reflektera över. Vi måste ta en titt inom oss själva, se på oss själva och sluta investera så mycket tid i att se vad andra gör, hur de gör det och varför.

Hur många gånger har du blivit felbedömd? Säkerligen många. Det är därför du måste undvika att döma andra personer. Respektera vad andra gör och beslutar, för kanske kommer det sluta med att du en vacker dag gör det som du nu kritiserar. Då kommer det att vara du som blir dömd.


DITT PERSPEKTIV ÄR INTE DET ENDA

Ofta tillåter vi inte oss själva att sätta oss in i den andra personens situation och vi sätter oss inte i dennes skor.
Vi tänker att vår synvinkel är den enda rätta, vilket hindrar oss från att se bortom den och förstå andra, annorlunda perspektiv.

Varför är du så säker på att ditt sätt att se på saker är det rätta? Tillåt dig själv att tvivla, att acceptera att båda positionerna kanske är rätt och att detta inte gör en av dem sämre eller bättre. Du har inte alltid rätt. Du kan ha fel, och att döma andras handlingar kan orsaka missförstånd.

Det är omöjligt att känna till hela historien som en annan person lagt bakom sig. Det är därför vi inte bör döma hans eller hennes handlingar.

Tänk på dig själv. Hur många personer finns det som känner till alla svårigheter du genomgått och som har påverkat dina handlingar och ditt beteende?

Försök att inte söka efter bättre eller sämre perspektiv; de är alla giltiga! Det som inspirerar bortstötning hos dig idag kommer verka attraktivt imorgon.

Öppna ditt sinne och tillåt dig själv att upptäcka nya perspektiv, med vilka du kan bredda din världssyn. Börja vara en öppen och tolerant person. Detta kommer göra dig till en bättre person och låta dig förstå andra bättre.


DINA HANDLINGAR DEFINIERAR DIG

När du dömer en person definierar du dig själv. Du kan ge din åsikt, men att kritisera eller inte förstå personen kommer inte hjälpa denne. Gör du något bra för personen? Vad hoppas du egentligen uppnå?

När vi dömer har vi egentligen ingen annan anledning än att få andra att se världen som vi gör. Men skillnader är inte något negativt; de är något som hjälper oss att öppna våra sinnen när vi ställs inför olika situationer. Du kan inte hoppas på att andra ska tänka eller agera på samma sätt som dig. Som vi redan nämnt finns det inget bättre eller sämre.

Att döma någon annan orsakar stor skada på denne. Tänk på en situation där andra har dömt dig. Hjälpte det dig? Gjorde de att du mådde bättre? Blev du lyckligare när du valde att vandra den väg som de krävde?

Att döma gör ont, och det är därför vi måste vara väldigt försiktiga och sluta göra det. Vi tror att vi hjälper när vi i verkligheten orsakar skada. Vi tror att vi vägleder när vi istället gör personen förvirrad.


MER ÄN ÖGAT SER

Det står klart att vi ibland inte ser hela sanningen. Varje person är en värld i sig själv. Du själv har, som vi redan nämnt, situationer och upplevelser som du genomgått och som orsakat lidande och lärt dig livsläxor, men endast du vet och förstår det.

Andra har också detta. De har ett liv som har varit bra eller kanske dåligt. Vi vill inte rättfärdiga deras handlingar; vad vi vill är att döma dem. Personer kommer ha sina anledningar, och trots att vi inte håller med måste vi respektera dem. Kanske kommer det imorgon vara vi som gör just den sak vi ifrågasätter.

"Människor tar olika vägar i sökandet efter uppfyllelser och lycka. Bara för att de inte är på din väg betyder det inte att de är vilse".

Om du är en person som tenderar att döma andra ska du först tänka på hur det känns när andra dömer dig.

Under våra liv ändrar allt som drabbar oss sättet vi ser på saker. Vad vi såg som rätt för några år sedan kan idag verka fel.

Var flexibel och döm aldrig. Du kan vädra din åsikt, men utan att försöka få folk att genomgå och se livet på samma sätt som du. Speciellt eftersom ditt perspektiv inte är det enda rätta.

"Vi kan aldrig döma andras liv, för varje person känner bara till sin egen smärta och förnekande. Det är en sak att känna att du är på rätt väg, men det är en annan att tro att din är den enda vägen".

-Paulo Coelho


Textstycke från:
utforskasinnet.se






***


Saker tar tid.
De frön som planteras
gror inte nästa dag,
men det betyder inte
att de aldrig kommer
att göra det.
Ha tålamod.
Saker och ting
kommer att utvecklas
för dig.


@positiveenergyplus


***







***


Sorg tar aldrig slut... men det förändras.
Det är passage, inte en plats att stanna för att stanna.
Sorg är inte tecken på svaghet, inte heller en brist på tro...
det är priset av kärlek

-Elizabeth 1
@Positiveenergyplus


***





Vi människor har en potential som vi knappt har kunnat drömma om. Vi har nätt och jämt börjat förstå vilka och vad vi egentligen är. Kroppen innehåller många ledtrådar till de sanna kosmiska varelser som är latenta i vårt inre. När saker och ting samverkar korrekt är kroppen inte bara en förankring och samtidigt en komplikation för våra andliga realiteter, utan ett verktyg för att sprida dessa förmågor över jorden. Det är också hjärnan, vilket framgår av dokumenterade fall av barngenier och brådmogna personligheter. Märk väl att det finns en orsak till att vi är andliga varelser som har jordiska erfarenheter. Vi är här för att lära oss, men vi har med oss mycket bättre verktyg för att förverkliga det lärandet än vi för närvarande förstår. Vår resa genom den materiella världen är inte bara ett prov och definitivt inte något straff, utan snarare ett kapitel i kosmos utveckling, i dess evolution - för vi är ett av Guds största experiment, och det gudomligas förhoppningar är fästade vid oss i nästan ofattbar utsträckning.


Textstycke ur boken:
"Vägvisaren till himlen"
Eben Alexander, Ptolemy Tompkins








Hur svårt det än är att förmedla nyheter från dessa sfärer, så bör de som haft dessa upplevelser försöka sig på det. Sådana beskrivningar är precis vad vi behöver idag. Att kartlägga högre världar på ett icke-aggressivt, ödmjukt sätt är en avgörande del av processen för att läka oss själva och världen. Alla vet att tvivel och desperation grasserar i världen. Den som har en stark religiös tro klarar sig förmodligen bättre än andra. Men om man som jag har börjat se samarbete mellan religion, andlighet och vetenskap som vägen till att se universum som det verkligen är, tror jag att man blir ännu starkare.


Textstycke ur boken:
Vägvisaren till himlen
Eben Alexander, Ptolemy Tompkins








NÄR ÄNGLARNA GÅR HEM



Jag har ännu en gång
Stått längst ut på en kant
Men när jag skall hoppa stannar tiden
Och filmen spelas upp igen
Men den stannar på samma bild
Den på dig

Hör hur hjärtat börjar slå där inne igen
En känsla som jag glömt för längesen
Det jag såg var ögonen
Som till slut sa sanningen
Och någonting händer
Det brinner inom mig

När änglarna går hem
Och himlen ändrar färg
Så möts vi av en stad som vaknar upp 
På nytt igen
När änglarna går hem
När änglarna går hem

Tror du slutet är lyckligt
Och tror du att vi två är vi
kanske kommer vi aldrig någonsin veta
Vårat slag är här och nu
Den stora förändringen
Och natten vänder
Mot gryningen igen

När änglarna går hem
Och himlen ändrar färg
Så möts vi av en stad som vaknar upp
På nytt igen
När änglarna går hem
När änglarna går hem

Jag vill att frågorna skall höras av alla
Jag ber till natten så kan drömmarna falla
Jag kommer varje gång när
Jag kommer varje gång när
Jag kommer varje gång jag hör dig kalla

Vi börjar om och vad som helst kan hända
Jag vet i krig kan varje flagga vända
Jag kommer varje gång när
Jag kommer varje gång när
Jag kommer varje gång när
Jag kommer varje gång när jag hör dig kalla



Låtskrivare: Alexander Bengt Magnus Bard, Andreas Ohrn,
Martin Olof Jon Stenmarck, Peter Lars Bostrom
Artist: Martin Stenmarck






***


Om kärlek vore ett träd skulle
 rötterna vara din självkärlek.
Ju mer du älskar dig själv,
desto mer frukt kommer din
kärlek ge till andra och desto
längre kommer den att hålla.

-Walter Riso


***








***

De vackraste ögonen är de
 som söker skönhet i andra.


***



Och kom ihåg att du är älskad!
Till dig 
från 
Mig


I kärleken
Bettan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar